Fallolyckor på arbetsplatsen: så minskar du risken vid arbete på höjd

Fallolyckor är en av de allvarligaste riskerna på arbetsplatser där arbete sker på höjd. 
Det gäller inte bara på stora byggarbetsplatser, takarbeten eller ställningsmontage. Fallrisker kan också uppstå vid arbete från stege, nära öppningar i bjälklag, vid schaktkanter, från ställningar, på arbetsplattformar och i många andra situationer där någon riskerar att falla till en lägre nivå.

En fallolycka kan ske på några sekunder. Konsekvenserna kan däremot bli livslånga. Därför behöver fallskydd, riskbedömning och räddningsplanering vara en naturlig del av arbetet redan innan jobbet börjar.

I den här artikeln går vi igenom varför fallolyckor sker, vilka risker som är vanligast, hur de kan förebyggas och varför en räddningsplan är viktig vid arbete med fallrisk.

Varför är fallolyckor så allvarliga?

Ett fall från höjd kan leda till frakturer, skallskador, ryggskador, inre skador och dödsfall. 
Även fall från lägre höjder kan få allvarliga konsekvenser, särskilt om personen landar på material, faller genom en öppning eller blir hängande en längre stund i personlig fallskyddsutrustning efter ett fall. 

Arbetsmiljöverket beskriver fall till lägre nivå som den vanligaste orsaken till dödsolyckor och andra allvarliga olyckor inom bygg- och anläggningsbranschen. Det gör fallrisker till en av de vanligaste säkerhetsfrågorna att hantera vid byggarbete, takarbete, ställningsarbete och annat arbete på höjd. 

Det räcker inte att ha fallskyddsutrustning på plats. Utrustningen måste vara rätt vald, rätt monterad, kontrollerad och användas på ett korrekt sätt. Dessutom måste det finnas en plan för hur arbetet ska utföras säkert och vad som ska hända om en olycka ändå inträffar.

När finns risk för fall?

Fallrisk kan uppstå i fler situationer än vad många tror. Det handlar inte bara om arbete på tak eller höga byggnader. En arbetsplats kan ha fallrisker även vid lägre höjder, öppningar, ojämna nivåer eller tillfälliga arbetsytor. 

Tvåmetersgränsen: när krävs en arbetsmiljöplan?

Om ett byggprojekt omfattar arbete där det finns risk att falla två meter eller mer krävs en arbetsmiljöplan. Åtgärderna mot fallriskerna ska då beskrivas i arbetsmiljöplanen. 

Det är viktigt att förstå att fallrisker ska bedömas även om fallhöjden är lägre än två meter. Tvåmetersgränsen är alltså inte en gräns för när fall kan vara farliga. Det är en viktig nivå i regelverket, men även lägre fall kan orsaka allvarliga skador beroende på arbetsmiljö, underlag, utrustning och vad personen riskerar att träffa vid ett fall.

Vanliga orsaker till fallolyckor

Fallolyckor beror sällan på en enda sak. Ofta är det flera brister som samverkar. Det kan handla om stress, fel utrustning, dålig planering, bristande utbildning eller att riskerna inte har bedömts ordentligt.

1. Tidspress och slarv

Tidspress är en vanlig riskfaktor. När arbetet ska gå snabbt ökar risken att någon hoppar över kontroller, använder fel tillträdesled, struntar i att koppla in fallskyddet eller arbetar vidare trots att skydd saknas. En säker arbetsplats kräver att säkerheten är en del av arbetssättet, inte ett hinder som ska stressas förbi.

2. Fel arbetsmetod eller fel utrustning

En vanlig orsak till risk är att man använder en enklare lösning än vad arbetet egentligen kräver. Stegar används exempelvis ibland vid arbeten där ställning, arbetsplattform eller lift hade varit säkrare.

3. Saknat kollektivt fallskydd

Gemensamt fallskydd, även kallade kollektivt fallskydd, ska normalt väljas i första hand. Det kan till exempel vara skyddsräcken, motviktssystem, säkerhetsnät eller andra lösningar som skyddar flera personer samtidigt. Personligt fallskydd är viktigt i rätt situation, exempelvis när man monterar kollektivt fallskydd, men det bör inte vara förstahandsvalet om det går att använda gemensamma skyddsanordningar. 

4. Personligt fallskydd används fel

Personlig fallskyddsutrustning kräver kunskap. Sele, lina, falldämpare, fallskyddsblock och förankringspunkt måste fungera tillsammans. Utrustningen ska vara anpassad till arbetet, miljön och personen som använder den. 

Vanliga problem är:

• Fel förankringspunkt

• För låg fallhöjd för vald utrustning

• Felkopplad utrustning

• Utrustning som inte är besiktad

• För lång lina

• Bristande kunskap om fallsträcka och pendelfall 

• Ingen plan för räddning efter ett eventuellt fall

Om personlig fallskyddsutrustning används fel kan den ge en falsk trygghet. 

5. Bristande planering

Många fallrisker går att förutse redan innan arbetet startar. Om riskerna inte identifieras i planeringen ökar risken att skyddslösningar blir tillfälliga, felaktiga eller saknas helt. 

Planeringen bör svara på frågor som:

• Var finns fallriskerna? 

• Hur ska arbetet utföras?

• Vilken utrustning behövs? 

• Kan fallrisken byggas bort? 

• Behövs ställning, skyddsräcke, arbetsplattform eller lift? 

• Behövs personlig eller kollektiv fallskyddsutrustning? 

• Finns det säkra tillträdesleder? 

• Hur ska en eventuell räddning genomföras?

6. Dåligt underlag och bristande stabilitet

Fall från ställning och fall från eller genom tak är vanliga orsaker till allvarliga olyckor inom bygg. Därför är det avgörande att arbetsytor, ställningar, takytor och tillträdesleder är stabila och säkra. 

Det kan handla om att kontrollera bärighet, montering, förankring, räcken, arbetsplan, väderpåverkan och att ytor inte är hala eller skadade. 

Så förebygger du fallolyckor

Det bästa sättet att förebygga fallolyckor är att arbeta systematiskt. Börja med att ta bort risken helt om det går. Om det inte går ska risken minskas så mycket som möjligt. 

1. Riskbedöm arbetet innan start

Alla arbeten med fallrisk ska riskbedömas. Riskbedömningen ska inte bara konstatera att en risk finns, utan också visa vilka åtgärder som behövs. 

2. Välj kollektivt fallskydd i första hand

Kollektivt fallskydd skyddar flera personer samtidigt och minskar risken för att säkerheten blir beroende av varje enskild persons agerande. Kollektivt fallskydd är ofta säkrare än personligt fallskydd eftersom det inte kräver att varje person själv kopplar, justerar och använder utrustningen korrekt i varje moment.

3. Använd personligt fallskydd när det behövs

Personligt fallskydd kan vara nödvändigt när gemensamma fallskydd inte är möjliga eller rimliga att använda. Det kan exempelvis handla om kortare takarbeten, montage av skyddsräcken eller andra arbetsmoment där kollektivt skydd inte kan vara på plats från början.

För att personligt fallskydd ska kunna användas säkert krävs bland annat: 

• Säker förankringspunkt

• Rätt utrustning för arbetet

• Tillräcklig fri fallhöjd 

• Kunskap om hur utrustningen används

• Kontroll av utrustning före användning 

• Plan för räddning om ett fall inträffar

4. Undvik stege när säkrare alternativ finns

Arbete från stege bör begränsas till korta och enkla moment där risken är låg. Vid mer omfattande arbete bör man välja en säkrare lösning, till exempel arbetsplattform, rullställning, fast ställning eller lift.

En bra tumregel är att fundera på om arbetet kräver kraft, precision, längre tid eller båda händerna fria. Då är stege fel arbetsmetod.

5. Kontrollera utrustningen

Fallskydd, ställningar, arbetsplattformar och annan utrustning ska kontrolleras innan användning. Skadad, felaktig eller ofullständig utrustning ska inte användas. 

6. Utbilda personalen

Alla som arbetar med fallrisk behöver förstå riskerna och veta hur utrustningen används. Det gäller både de som utför arbetet och de som ansvarar för planering, kontroll och räddning. 

Utbildningen bör omfatta:

• Risker vid arbete på höjd 

• Olika typer av fallskydd

• Kontroll av utrustning

• Räddning efter fall

• Första hjälpen 

• Arbetsplatsens rutiner

7. Ha en räddningsplan innan arbetet börjar

En räddningsplan beskriver hur en person ska räddas om ett fall inträffar. Den ska finnas innan arbetet startar och vara anpassad efter arbetsplatsen. Det räcker inte att tänka “vi ringer 112”. Räddningstjänsten kan behöva tid för att komma fram, hitta rätt plats och förstå situationen. Om en person blir hängande i fallskyddsutrustningen kan tiden vara viktig. Läs mer om hängtrauma här.

Vad ska en räddningsplan innehålla? 

En räddningsplan ska vara praktisk och enkel att använda. Den ska inte bara finnas som dokument, utan också vara genomgången med dem som arbetar på platsen.

En bra räddningsplan bör innehålla: 

• Arbetsplats och larmadress

• Beskrivning av arbetsuppgiften

• Identifierade fallrisker 

• Vilken fallskyddsutrustning som används

• Vilken räddningsutrustning som används

• Ansvariga personer och roller

• Larmrutiner

• Kommunikationssätt

• Räddningsmetod

• Första hjälpen 

• Mötesplats för räddningstjänst

• Datum för kontroll och uppdatering

• Signering av berörd personal

Planen bör också övas. En räddningsinsats blir betydligt svårare om personalen aldrig har gått igenom roller, utrustning och metod i praktiken.

Sammanfattning

Fallolyckor är en av de allvarligaste riskerna inom bygg, industri och andra arbeten på höjd. Många olyckor kan förebyggas genom planering, riskbedömning, rätt arbetsmetod, rätt utrustning och tydliga rutiner.

Det viktigaste är att tänka på fallskydd som en helhet. Det handlar inte bara om sele och lina. Det handlar om att välja säkra arbetsmetoder, använda kollektivt fallskydd där det är möjligt, kontrollera utrustningen, utbilda personal och ha en fungerande räddningsplan.

Ska du arbeta på höjd? Se till att fallriskerna är bedömda, att rätt skydd finns på plats och att alla vet vad de ska göra om något händer.

Ladda ner vår mall för räddningsplan

För att göra planeringen enklare har vi tagit fram en nedladdningsbar räddningsplansmall vid arbete med fallrisk. Mallen hjälper dig att strukturera arbetsplatsen, ansvariga personer, utrustning, larmning, räddningsmetod och första hjälpen. 

Ladda ner räddningsplansmallen och anpassa den efter er arbetsplats innan arbetet påbörjas.